Buskar – beteckningen gör dem inte rättvisa. Buskar är en fantastisk växtgrupp som är värdefull på många sätt.

Vad är en buske?

Buskar är vedartade växter som förgrenar sig från, eller nära marken. Till skillnad från träd så bildar de inte en tydlig stam, utan de flesta arter bildar flera stammar som man brukar kalla huvudgrenar. Växtens storlek är inte avgörande för om den är en buske eller ett träd. Vissa buskar blir mycket höga, men de flesta blir inte högre än fyra meter. Det finns en gråzon mellan träd och buskar.  Rönnsumak (Rhus typhina) till exempel, är egentligen en stor buske.

Vad är en halvbuske?

Halvbuskar är buskar som härstammar från ett varmare klimat än vårt, där årstillväxten inte förvedas riktigt förrän året efter, och därför är känslig för kyla innan dess. När de odlas i vårt klimat kan de får svåra frostskador, speciellt kalla vintrar utan snö, så kallad barfrost. Exempel på sådana växter är lavendel, säckbuske (Ceanothus) och himmelsspira (Perovskia).

Olika typer av buskar

Buskar kan delas in i städsegröna (vintergröna) och lövfällande, men också utifrån sitt växtsätt och användning. Det finns buskar för alla situationer och behov tack vare den stora variationen. Det finns också klättrande och klängande buskar som kaprifol och blåregn. Dessa brukar föras till klätterväxter.

Samplantering av buskar

En bra tumregel för sammansatta planteringar är att plantera en städsegrön buske för var tredje lövfällande (undantaget häckar förstås). Buskar och träd bildar trädgårdens stomme, runt vilken andra växter arrangeras. Det är detta samspel som gör en trädgård dynamisk och intressant.

Tänk på buskarnas höjd och bredd, så att du undviker stora insatser av beskärning senare. Det är också vettigt att ta hänsyn till olika buskars prydnadsvärde när de inte blommar eller är avlövade. Försök att kombinera sorter med så många attraktiva drag som möjligt, speciellt om du bara har plats för några få.

Buskarnas krav

Välj buske efter växtplats så kommer det att fungera bra. Olika buskars växtkrav står vanligen på etiketten. Så se till att du läser den noga. Vissa arter kräver full sol, andra föredrar ett skuggigare läge. Jordtypen är också viktig. Släkten som Rhododendron, Erica och Calluna (ljung) vill ha sur jord (pH under 7, oftast 4-5) medan syrener och buxbom – exempelvis – föredrar en kalkrik jord med pH runt 7 och uppåt. Jordens förmåga att hålla fukt är också viktig. Men de flesta buskar går fint att odla i vanlig trädgårdsjord med normal fuktighet. Endast om växterna har uttalade speciella jordkrav skrivs detta på etiketten.

Vilka buskar behöver vinterskydd?

Vissa populära buskar kan ha svårt med våra vintrar. Dessa kan man odla i stora krukor som man placerar frostfritt på vintern, ofta går det bra i ett garage eller en källare. Vintergröna växter behöver en ljus, sval plats. Vissa växter klarar en del frost och klarar en mild vinter ute, även när de är planterade i jord. Här är växtzonen avgörande. En växt som frilandshibiskus (Hibiscus syriacus) klarar vintern ute i västra Skåne, men troligen inte i Småland där man istället kan odla den i kruka. Samma sak kan man göra med alla buskar som inte är tillräckligt härdiga i ens egen växtzon och som inte blir alltför stora för krukor.  Växter som är på gränsen när det gäller härdighet kan man skydda genom att täcka dem med löv eller granris. Det är vanligt med rabattrosor, men kan också användas för andra buskar som man kan klippa tillbaka varje år, som trädgårdshortensia, syrenbuddleja, frilandsfuchsia etc. Större buskar som behöver skyddas mot kyla kan man svepa fiberduk runt om det blir en kall period.