Ogräs och växtsjukdomar

Nu, den mindre trevliga biten.  Ogräs, sjukdomar och insektsangrepp kan påverka din trädgård, men lite kunskap hjälper dej att hantera problemen.

Ogräs

Ogräs är ett irritationsmoment men lite eftertanke och skötsel hjälper till att minska det.  A och O när det gäller ogräs är att inte låta det växa för långt innan man gör något åt det. Fröogräs är mycket lättbekämpade när de är en centimeter. två veckor senare kan de i värsta fall vara två decimeter, och då är det jobbigare att ta bort dem.

Vad kan jag själv göra?

Ogräs är nästan omöjliga att utrota när de en gång har vävt sig in i perennernas rötter, så plocka dom på ett tidigt stadium. 

1. Innan du anlägger rabatten bör du utrota alla fleråriga ogräs – med rötter och allt – så mycket som du överhuvudtaget kan. Du måste gräva igenom jorden noga och granska varje spadtag. 
2. Efter att detta är gjort måste du hålla alla fröogräs borta under odlingssäsongen. Hacka försiktigt mellan perennerna så att du inte skadar deras rötter.
3. Lägg ett lager på 3–5 cm organiskt material på jorden för att hindra fröogräs. Planteringsjord på säck eller god kompost är idealisk som täckmaterial. Det finns inga ogräsfrön som kan gro.

Kirskål, kvickrot och åkerfräken är några av de envisaste ogräsen eftersom varje liten rotbit kan växa ut till en helt ny planta; därav termen rotogräs. Men genom att kontinuerligt och uthålligt hacka bort allt som växer upp, så är det möjligt att utrota dem till slut. Du bör regelbundet också hacka eller skyffla ytor med singel för att störa ogräset.

Mossa i gräsmattan

Mossa kan orsakas av

• skugga
• för mycket fukt
• om det är för lite luft i jorden
• gräset klipps för kort.

Under dessa förhållanden har gräset svårt att konkurrera med mossan. Mossan växer mycket fortare. Men mossan kan undertryckas genom generös gödsling, bland annat. Då växer gräset fortare och mossan kan inte konkurrera. Gräsmattor med mycket gångtrafik kan luftas genom att göra hål i dem med en grep.  Att sedan borsta i sand i hålen gör att de fungerar längre.

Sjukdomar

Den gamla sanningen att det är bättre att förebygga än att bota gäller definitivt här. Man kan göra mycket för att förebygga sjukdomar hos sina växter. Växter som trivs blir knappast sjuka i första taget. Säkerställ att dina växter har optimala växtförhållanden, eller ännu bättre: sätt rätt växt på rätt plats – välj växter som passar växtförhållandena i din trädgård.

Om du, trots dina ansträngningar, får sjuka växter, så är det bäst att du frågar expertis direkt.  Fråga på ditt trädgårdscenter, genom trädgårdsföreningar eller trädgårdstidningar med deras webbforum. Det finns också radioprogram där man kan fråga, eller skicka en fråga till en trädgårdsspalt.  En sökning på Internet eller i en bok kan också ge dig svaret.

Här är några tips som kan peka dig i rätt riktning om du får problem:

Rosor

Var särskilt uppmärksam på svartfläckssjuka och mjöldagg hos rosor och bekämpa dessa svampsjukdomar så fort de dyker upp.

Klematis

Särskilt storblommig klematis kan drabbas av vissnesjuka, en svår sjukdom som orsakar att skotten dör. Som tur är dör växten endast ovan jord. Allt under jord fortsätter att leva. Det är därför man alltid planterar klematis djupare än vad den stod i krukan. Om sjukdomen slår till kan plantan skjuta nya friska skott från rötterna. Se till att du skär tillbaka de infekterade skotten till marknivå.

Frukt

Päronpest är en av de allvarligaste sjukdomarna hos fruktträd. Särskilt päron är känsliga för den. Säkra tecken på sjukdomen är vissna, svartnande skottspetsar. Mörkfärgade, svagt insjunkna fläckar syns också på barken. Slem kan vid varm och fuktig väderlek  komma fram från stjälkarna på vissnade blommor och kart.

Äpplen kan vara mottagliga för skorv och mjöldagg.

Silverglans är den vanligaste sjukdomen hos plommon. Bladets övre skikt (epidermis) lossnar och tillåter lufta att komma in under.  Detta ger en ovanligt silver- eller blyglänsande missfärgning av bladet. Det är en sjukdom som blir värre med tiden och som slutligen kan döda ett träd.

Gummiflöde kan också vara ett problem hos både plommon och körsbär. Det ser ut som tjocka lager av kåda som kommer ut från barken.

Gråmögel

Gråmögel kan angripa blommor, blad och frukt oväntat snabbt. Speciellt gäller detta i fuktigt och varmt väder. Jordgubbar drabbas ofta.

Nyttodjur och skadeinsekter

Alla möjliga sorters insekter finns i en levande trädgård – och så ska det vara. I allmänhet håller de olika insekterna varandra i schack och det skapas en balans där de knappast gör större skada. Problem uppstår bara när någon art plötsligt får dominera. Om det då sker allvarliga skador på växterna är det bäst att vidta åtgärder. Men gör inget förhastat. I de flesta fall så återställer naturen själv ordningen efter ett tag.

Nyttiga djur i trädgården

Precis som det finns nyttoinsekter som är predatorer på skadeinsekter så kan fåglar och däggdjur hjälpa till att upprätthålla balansen i en trädgård.

Mesar som blåmes och talgoxe äter många skadeinsekter och deras larver. Och de äter massor! När de har ungar så är det hundratals per dag som försvinner ner i deras hungriga gap. Fågelholkar stimulerar fåglar att häcka, speciellt om din trädgård är rik på olika växter.

Nyckelpigor och deras larver äter bladlöss, liksom tvestjärtar.

Igelkottar äter också stora mängder av insekter, sniglar och snäckor.

Skadedjur och andra besvärligheter

Sniglar
Det finns massor av ”huskurer” när det gäller snigelbekämpning. Sniglarna är främst nattaktiva. Du kan plocka dem för hand under deras nattliga expeditioner. Använd miljövänliga snigelpreparat och placera dem i en behållare så att andra djur inte kommer åt dem. Om man använder snigelpellets så behöver man inte städa upp eftersom sniglarna drar sig tillbaka och kryper undan när de ska dö.  Ölfällor förespråkas av många och att sprida skarp sand, sågspån, träaska, stenmjöl eller kalk runt känsliga växter kan också fungera.

Bladlöss
Bladlöss kan vara väldigt bekymmersamma, men bekämpa dem bara om de är en verklig plåga. Efter en tid kommer massor av nyckelpigor och tar hand om bladlössen. Ju friskare dina växter är, desto mindre påverkas de. En svart beläggning (mögel) kan utvecklas på bladlössens sockerhaltiga sekret (honungsdagg). Då kan man behöva använda en produkt både mot bladlössen och mot svampen. Spruta aldrig med insektsmedel på dagen. Då är humlor och bin väldigt aktiva och kommer att ta skada. Om du måste använda en insekticid, vänta då till bina har dragit sig tillbaka för natten. Pyretrum är en naturlig insekticid som bryts ner snabbt.

Tvestjärtar
Tvestjärtar kan bli ett problem på dahlior och krysantemum. Deras gnag kan skada blommorna avsevärt. Man kan fånga dem i en särskild tvestjärtskruka som man fyller med hö eller halm (hyvelspån eller tidningsremsor fungerar också) och placerar den upp och ner på en käpp nära växterna. Det är svårare att använda en vanlig blomkruka eftersom den är konisk och det är större risk för att innehållet ramlar ut. Tvestjärtarna är nattaktiva och gömmer sig under dagen. Då kan du enkelt avlägsna dem ut fällan.

Alger
Alger är encelliga växter – vissa typer kan bilda en trådlik massa, men vanligen flyter de omkring i vattnet. Till skillnad från svampar (mögel) har alger klorofyll med vilket de själva kan skapa sin näring från solljus och ämnen från omgivningen (vattnet). I alla dammar utvecklas det alger.  Algsporer finns överallt i luften och när de kommer i kontakt med vatten så kan de börja växa. Det finns olika sorters alger.

Alla känner till svävalger som kan förvandla dammvattnet till en grön soppa under tidig vår. Dessa är vanligen kortlivade och försvinner så snart som vattenväxterna börjar ta upp näring ur vattnet. Om du har svävalger även senare under sommaren så indikerar det att dammvattnet innehåller för mycket näring. Det kan orsakas av för mycket fisk i dammen.

En annan välkänd typ av alger är trådalger som bildar bubbliga mattor av ljusgröna trådar. Fiskarna gillar att lägga sin rom där och att äta dem. Trådalger ger också syre till vattnet och förbättrar på så sätt vattenkvaliteten. Det är ändå bäst att avlägsna dem när det blir för mycket.

Makroalger liknar vanliga växter, de har stjälklika och bladlika delar. De har inga rötter, så de kan inte ta upp näring från jorden. Några av de makroalger som man kan hitta i en damm är tarmalg (Enteromorpha intestinalis) som bildar slangliknande strukturer, kransalgen skörsträfse (Chara fragilis) som liknar åkerfräken och den sällsynta pärlbandsalgen (Batrachospermum) som bildar trådar av slemmiga gröna–blågröna sfärer. Om den senare uppträder i en damm så är det oftast något fel på vattenkvalitén.